Divamy

Igår kväll när jag hade gått och laggt mig så låg jag och tänkte lite. Jag började tänka om hur man ska skriva här på bloggen så att det blir mer intressant. Men det ända jag kom fram till var att jag var tvungen att ändra på mitt sätt att skriva. Sluta skriva som jag skrev dagbok när jag var liten och börja skriva ner mina tankar i stället för vad jag har gjort "idag". Då började jag tänka mer på mina andra tankar som jag har tänkt mycket på den senaste tiden. Som jag tillslut kom fram till att det är för privata tankar som jag aldrig skulle kunna skriva ner nån stans. Men samtidigt så är det det jag vill skriva om. Det var därför jag skaffade en blogg. För att få ur mig mina tankar, funderingar. Allt som jag knappt säger åt nån.

Jag och mamma pratade om bloggar igår. Eller snarare om vad och hur man ska skriva i sin blogg.
Jag gör inte så mycket just nu men jag har ändå mycket som jag funderar på som jag bara vill få ur mig. Men jag kan inte skriva ner det. Visst jag har vänner jag kan prata med om mina tankar. Men jag vill inte alltid ha svar på det jag funderar på för jag vill inte alltid heller ändra uppfattning. Och så blir det om jag diskuterar det med nån, för dom behöver ju inte tycka som mig.
Nu när jag är arbetslös så har jag hur mycket tid som häls till att bara tänka.

När jag läser på andras bloggar så skriver vissa om sina problem, sina åsiker utan att tänka på vem som kan läsa.
Ibland käns det som att det är så jag vill skriva. Utan att tänka på vem som kan läsa. men jag kan inte. Det käns alldeles för privat.

Jag har provat att skriva i en vanlig bok, men det blir bara jobbigt. Och jag får samma tankar när jag skriver där som när jag skriver här. "Tänk om nån hittar boken och läser."
Men samtidigt är det så att nån läser så gör det inget, för det är inte alls hemska saker jag tänker på. Det är bara mest om mig själv. Om mitt liv och det som händer runt omkring mig.
Just nu är det också mycket som händer i mitt liv.

Jag har nog aldrig varit nån som kan sitta och prata om vad jag känner med nån. Jag håller nog det mesta för mig själv.
Nej, jag mår inte dåligt. Men ingen är alltid på topp heller. (För er som funderade).

Nu är det nog dags att sätta punkt här. För nu är jag på väg att upprepa allt igen.
Det vart lite längre inlägg än vad jag trode det skulle bli. Men jag fick skriva av mig lite iaf.
Hejs!